Luftföroreningar utgör en betydande hälsorisk, och yrkesverksamma inom byggbranschen hör till dem som regelbundet kan exponeras för skadliga luftburna föroreningar. Vid exempelvis kapning och borrning kan partiklar i luften och byggdamm frigöras, samtidigt som dieseldrivna maskiner och annan utrustning kan ge upphov till avgaser och andra utsläpp. Detta kan bidra till försämrad luftkvalitet både på och omkring byggarbetsplatsen.
Påverkan kan vara omfattande. En rapport från DNV GL, framtagen på uppdrag av Oslos klimatmyndighet, uppskattar att byggarbetsplatser i C40-städer – ett nätverk med omkring 100 av världens större städer som arbetar med klimatfrågor – genererar mellan 120 och 240 miljoner ton koldioxidutsläpp (CO₂) per år.
Utöver påverkan på klimatet kan luftföroreningar även få direkta konsekvenser för människors hälsa. Föroreningar som partiklar, kvävedioxid och marknära ozon har kopplats till luftvägssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och andra långvariga hälsoproblem. Sambandet mellan luftföroreningar och hälsa gör därför kontroll av exponeringen till en viktig arbetsmiljöfråga. Vissa typer av exponering på arbetsplatsen kan även bidra till luftvägsbesvär och yrkesastma.
På aktiva byggarbetsplatser kan yrkesverksamma utsättas för dessa föroreningar under längre perioder. Även människor som bor eller vistas i närheten kan påverkas av försämrad luftkvalitet och ökat buller.