Damm på byggarbetsplatser

Rapporten belyser det viktiga arbete som utförs inom byggbranschen, de arbetsmiljörisker som alltför ofta är en del av vardagen för yrkesverksamma och MILWAUKEE® engagemang för att bidra till höga standarder inom byggsäkerhet.

Exponering för byggdamm är kopplad till flera allvarliga lungsjukdomar som inte är relaterade till asbest, däribland cancer, silikos, astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Enbart i Storbritannien uppskattas fler än 500 byggnadsarbetare varje år avlida i lungcancer till följd av exponering för kvartsdamm.

Damm uppstår vid många vanliga arbetsmoment inom byggbranschen, vilket gör exponering till en utbredd arbetsmiljöfråga. Inhalerbart damm är luftburna dammpartiklar som kan andas in genom näsa eller mun. Respirabelt damm består av betydligt mindre partiklar som kan tränga djupt ner i lungorna, där de kan innebära en större risk för vissa allvarliga lungsjukdomar.

Både inhalerbart och respirabelt damm kan innebära hälsorisker beroende på vilken typ av byggdamm det handlar om samt hur hög och långvarig exponeringen är. Effektiv dammhantering är därför en viktig del av arbetet med arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatsen.

Trots riskerna är kunskapen om byggdamm fortfarande relativt begränsad. Enligt CITB undersökning Construction Dust Industry Survey uppgav mer än hälften (56,6 %) av de tillfrågade arbetsmiljöexperterna i Storbritannien att de ansåg att byggnadsarbetare hade liten eller ingen kunskap om hälsoriskerna med byggdamm.

Att minska exponeringen genom förebyggande dammhantering och dammutsug direkt vid källan kan vara en viktig del av arbetet för en säkrare arbetsmiljö inom bygg.

Byggdamm innebär en allvarlig men ofta underskattad hälsorisk. Exponering har kopplats till flera långvariga luftvägssjukdomar och andra hälsoproblem.

I Europa är exponering för damm, ångor, gaser och rök på arbetsplatsen fortfarande en betydande arbetsmiljörisk. Dessa luftburna föroreningar har kopplats till flera allvarliga luftvägssjukdomar, däribland arbetsrelaterad astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och vissa cancerformer. Respirabelt damm, inklusive kvartsdamm som kan uppstå vid bearbetning av exempelvis betong och sten, är en särskilt viktig risk att hantera.

Trots detta finns det fortfarande kunskapsluckor kring riskerna och hur exponeringen kan begränsas. I Storbritannien är konsekvenserna fortsatt betydande, där tusentals dödsfall i lungsjukdom varje år kopplas till tidigare exponering i arbetslivet.

För vissa dammrelaterade sjukdomar kan det ta flera decennier innan symtomen utvecklas. Tidiga förebyggande åtgärder och ökad kunskap är därför centrala delar av byggsäkerheten och arbetet för en bättre arbetsmiljö inom bygg.

Effektiv dammhantering, exempelvis genom dammutsug och lämplig stoftavskiljare eller industridammsugare med rätt typ av filter, kan bidra till att minska mängden byggdamm i arbetsmiljön. Vilken lösning som är lämplig beror på arbetsmomentet, typen av damm och den aktuella riskbedömningen.

En av de farligaste typerna av byggdamm är respirabelt kristallint kvarts, ofta kallat kvartsdamm. Kvartsdamm frigörs vid bearbetning av material som betong, tegel, murbruk och sandsten. De mikroskopiska partiklarna kan tränga djupt ner i lungorna och orsaka allvarliga långvariga hälsoproblem, däribland silikos, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer.

Yrkesverksamma kan även exponeras för trädamm. Det uppstår vid bearbetning av material som trä, MDF och plywood. Regelbunden exponering kan påverka luftvägarna, och damm från vissa typer av lövträ har även kopplats till vissa cancerformer.

Vid bearbetning av material som gipsskivor, kalksten och marmor uppstår damm med lägre toxicitet jämfört med exempelvis damm från sandsten och betong. Även om dessa typer av byggdamm innehåller lite eller ingen kvarts kan de fortfarande irritera luftvägarna och påverka luftvägarnas hälsa negativt vid långvarig exponering.

Eftersom olika arbetsmoment och material ger upphov till olika typer och mängder av damm är effektiv dammhantering en viktig del av byggsäkerheten. Dammutsug direkt vid källan och rätt typ av stoftavskiljare eller industridammsugare, exempelvis med lämpligt HEPA-filter där det krävs, kan bidra till att begränsa mängden respirabelt damm i arbetsmiljön.

Riktlinjerna för exponering för byggdamm är i stora drag likartade i Europa, där arbetsgivare ansvarar för att hantera och minska riskerna på arbetsplatsen. Vissa länder har infört ytterligare regler och initiativ, men den övergripande inriktningen är densamma: att skydda yrkesverksamma mot skadlig exponering för damm.

I Storbritannien ställer regelverket Control of Substances Hazardous to Health (COSHH) krav på att arbetsgivare vidtar åtgärder för att skydda yrkesverksamma mot farligt byggdamm och andra skadliga ämnen. Arbetet bygger på principen ”Assess, Control and Review” – att bedöma, kontrollera och följa upp riskerna. Det innebär bland annat att identifiera risker med exempelvis respirabelt damm och kvartsdamm, förebygga eller begränsa dammbildning där det är möjligt samt regelbundet utvärdera hur effektiva åtgärderna är.

Även projektörer har ett ansvar. Enligt Storbritanniens Construction Design and Management Regulations (CDM) 2015 ska projektörer, där det är möjligt, redan under planerings- och projekteringsfasen ta hänsyn till hur förutsebara risker från dammbildande arbetsmoment kan elimineras eller begränsas.

Tyskland har infört flera initiativ för att minska mängden damm som frigörs vid användning av maskiner och utrustning. I Frankrike har arbetsmiljöinstitutet INRS undersökt alternativa testmetoder för att mäta dammutsläpp från handhållna elverktyg. Den föreslagna metoden syftade till att göra det möjligt att klassificera verktyg utifrån hur mycket damm de genererar vid jämförbara arbetsmoment. Det kan ge både användare och arbetsgivare bättre underlag vid val av utrustning.

På byggarbetsplatsen kan effektiv dammhantering bland annat innebära att dammet fångas upp så nära källan som möjligt. Beroende på arbetsmoment och typ av byggdamm kan lösningar som dammutsug, stoftavskiljare eller industridammsugare med lämplig filtrering, exempelvis HEPA-filter där det krävs, vara en del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Rätt åtgärder behöver alltid anpassas efter den aktuella riskbedömningen och gällande krav.

Arbetsgivare och projektörer har ett stort ansvar för att identifiera, hantera och minska riskerna med byggdamm. Som stöd i detta arbete har European Power Tool Association (EPTA) tagit fram teststandarder för att bedöma dammutsläpp från elverktyg.

Samtidigt driver den ökade kunskapen om hälsoriskerna med kvartsdamm på utvecklingen av nya lösningar inom branschen. Tillverkare utvecklar allt mer avancerad teknik för dammhantering och dammutsug som kan bidra till att minska exponeringen för skadliga luftburna partiklar och skapa en säkrare arbetsmiljö inom bygg.

I en fallstudie med Willmott Dixon och MILWAUKEE® visade tester att verktygsintegrerade dammutsug kunde minska exponeringen för trä- och kvartsdamm till nivåer som låg upp till 10 % respektive 20 % under de gränsvärden som användes av brittiska Health and Safety Executive (HSE). För vissa specifika verktyg och arbetsmoment visade resultaten att exponeringen kunde hållas under de aktuella gränsvärdena utan kompletterande andningsskydd (RPE).

Resultaten visar hur modern teknik för dammhantering kan bidra till att begränsa exponeringen vid källan. Beroende på arbetsmoment och typ av damm kan lösningar som verktygsintegrerat dammutsug, stoftavskiljare eller industridammsugare med lämplig filtrering, exempelvis HEPA-filter där det krävs, vara en del av arbetet för bättre byggsäkerhet. Vilka skyddsåtgärder som behövs ska alltid avgöras utifrån den aktuella riskbedömningen och gällande krav.